2. Ungdomar: Möjligheten att få jobb efter utbildning börjar bli en fråga på liv eller död

Innehåll
A. Kampen mot knarket – en klassfråga
B. Arbetslösheten slår hårdast mot unga
C. Skolan måste uppvärdera yrkesinriktade program och öka chanserna till vidareutbildning senare i livet

A. Kampen mot knarket – en klassfråga

Arbetarpartiet anser att kampen mot drogerna måste intensifieras. Det pågår en strid i hela Europa och i USA. Att två amerikanska delstater legaliserat försäljning av hasch över disk sänder oroväckande signaler. Drogliberalerna flyttar fram sina positioner. De måste slås tillbaka. Uppbygget av en folkrörelse spelar en central roll.

Kampen mot knarket är en i högsta grad politisk fråga. Idag vill både Centerpartiets ungdomsförbund (Cuf) och Folkpartiets ungdomsförbund (Luf) att hasch och marijuana ska kunna säljas lagligt över disk. Luf vill dessutom göra det lagligt att inneha amfetamin, kokain, heroin och allt annat knark. Skulle det bli lagligt att gå omkring med heroin i fickan så skulle det underlätta för knarklangarna. Många som missbrukar droger som heroin säljer själv för att finansiera sitt eget drogmissbruk.

Även andra partier har börjat vackla i kampen mot drogerna. Vänsterpartiet vill att det ska vara lagligt att vara narkotikapåverkad, men att det även fortsättningsvis ska vara olagligt att inneha knark. Det är dock ovanligt att man blir narkotikapåverkad utan att först inneha narkotika. Istället för att röra sig i samma riktning som Cuf och Luf borde V samarbeta med bl a Arbetarpartiet i bygget av en folkrörelse mot knarket.

Idag har drogliberala idéer glädjande nog ett litet stöd i den svenska befolkningen. I en undersökning från CAN (maj 2014) svarar 88 procent att de är emot att Sverige ska ha ”en mindre restriktiv narkotikapolitik”. Men det är oroväckande att attityden till knark håller på att mjukas upp bland ungdomar. Den ökade tillgången har bl a bidragit till myten att cannabis skulle vara ofarligt. Minskade restriktioner i andra länder, som exempelvis USA, har också spelat in. Det är denna trend som Luf och Cuf, ansvarslöst, försöker vinna poänger på.

Folkrörelse mot knarket behövs
Kampen mot knarket kommer att vinnas eller förloras av den sida som har folkopinionen med sig. Föräldrar måste klara diskussionen om hasch med sina barn. Ungdomar måste våga ifrågasätta sina kompisars missbruk. Detta är svårt att göra på egen hand. Det är därför Arbetarpartiet, tillsammans med andra, arbetar för en folkrörelse mot knarket. Våra motståndare är drogliberalerna i Cuf och Luf.

Drogliberalerna speglar de nyrikas övermod och ständiga jakt på nya kickar – nu i form av lagligt knark. Men detta överklassens fritidsnöje innebär, kombinerat med en hög ungdomsarbetslöshet, ofta en utdragen död för arbetarungar. Därför är kampen mot knarket i grunden är en klassfråga.

Ökat stöd till missbrukare
Vi måste klara av att förena en nödvändig hårdhet mot knarket med en bevarad respekt för den missbrukande individen.

  • Ta strid mot knarket och langningen
  • För ökade resurser till hjälp för missbrukare att sluta

 

B. Arbetslösheten slår hårdast mot unga

Det råder sedan drygt 20 år tillbaka massarbetslöshet för de svenska ungdomarna. Denna arbetslöshet för ungdomar utgör till stor del arbetslösheten i Sverige.

Varken socialdemokratiska eller borgerliga regeringar har kunnat lösa denna arbetslöshet/ungdomsarbetslöshet. De försök som alliansregeringen gjorde genom att sänka arbetsgivaravgiften och momsen inom restaurangbranschen misslyckades fullständigt. Socialdemokraterna kan knappast sägas ha haft några förslag över huvud taget (med undantag för de så kallade trainee-jobben – ett sent utspel i valrörelsen).

Vårt arbete mot ungdomsarbetslösheten kommer huvudsakligen att ska inom ramen för den allmänna kampen för fler jobb. Och inte i form av separata åtgärdsprogram. Vissa saker förtjänar dock att påpekas: under ett yrkesverksamt liv stannar inte alla kvar i samma jobb hela tiden.

a) en återindustrialisering av Sverige kommer att vara speciellt gynnsamt för ungdomar – du kan börja som montör, vidareutbilda dig till svetsare och senare kanske till ingenjör,

b) den nödvändiga utbyggnaden av äldreomsorgen och hemtjänsten som följer av den åldrande befolkningen kommer att innebära att 100 000-tals nya jobb måste skapas; om dessutom kvaliteten ska upprätthållas, eller förbättras, behövs ännu fler anställda.

Till en början kommer inte alla att ha den nödvändiga utbildningen. Sådant är läget idag. Men den som börjar arbeta utan undersköterskeutbildning kan sedan få detta – ibland kanske denna utbildning kan ske med bibehållen lön. En undersköterska kan också önska att vidareutbilda sig till sjuksköterska – vilket kanske också skulle kunna ske med bibehållen lön.


 

C. Skolan måste uppvärdera yrkesinriktade program och öka chanserna till vidareutbildning senare i livet

Arbetarpartiet anser inte att alla gymnasielinjer måste leda till universitetsstudier. Vi säger nej till socialdemokraternas och MP:s tre-åriga obligatoriska gymnasium.

Den grundläggande svagheten med socialdemokraternas utbildningspolitik är att den bygger på tron att man kan avskaffa klasskillnaderna i samhället genom att utbilda bort dessa. Men detta är naturligtvis omöjligt. Arbetarpartiet vänder sig med kraft mot uppfattningen att bara den arbetskraft som har akademisk examen är värd något. För att tala klarspråk: detta är ingenting annat än ett arbetarförakt.

Istället bör vi gå åt rakt motsatt håll och förstärka yrkesinriktade gymnasieutbildningarna som kan vara både ett-åriga, två-åriga och tre-åriga beroende på hur avancerad utbildningen behöver vara. En av samhället betald yrkesutbildning, som påbyggnad på grundskolan, passar alldeles utmärkt för väldigt många skoltrötta elever. Helst bör denna yrkesutbildning ha inslag av längre eller kortare praktik på olika arbetsplatser. Om du utbildar dig till svetsare bör du få pröva på att få svetsa på riktigt i ett företag som har modern utrustning. Tanken är att man ska få ”smaka” på yrkeslivets krav av att stiga upp och komma i tid. Men också få använda sig av den moderna utrustning som ofta saknas i skolan eftersom att det är så dyrt att hålla yrkesutbildningarna med modern utrustning. Detta gäller kanske speciellt på olika fordonsprogram där skiftnyckelns betydelse har minskat till förmån för datorernas.

En ibland förkortad gymnasieutbildning, som alltså inte skulle ge alla möjligheter att söka in till universitetet, vill vi komplettera med en utbyggd komvux-utbildning. Utbyggd både vad gäller platser och möjlighet att få studielån. Detta skulle göra det möjligt för den svetsare, eller undersköterska, som vill läsa vidare senare i livet att vidareutbilda sig. Svetsaren skulle kunna läsa in ett år för att sedan via universitetet utbilda sig till ingenjör. Undersköterskan skulle kunna vidareutbilda sig till sjuksköterska. Barnskötaren till högstadielärare, och så vidare. Vissa av dessa förslag finns redan idag. Men inte alla i den skala som skulle behövas. Detta gäller bland annat Komvux.

Print Friendly
Bookmark the permalink.

Comments are closed