Arbetarpartiets Alternativbudget för Umeå 2017

Kapitel I:  Hotet från ekonomiska krokodilgapet och sex viktiga motåtgärder

Utgångspunkten för varje seriöst budgetalternativ måste utgöras av det ”krokodilgap” som prognoserna visar på för framtiden. År 2027 beräknas Umeå kommun ha 5 000 fler barn och unga samt 5 400 fler äldre (som fyllt 65 år eller mer) i jämförelse med hur situationen såg ut för två år sedan. Denna kraftfulla ökning av antalet barn i för-, grund- och gymnasieskolan samt av antalet äldre (varav cirka 3000 kommer att vara 80 år eller mer) kräver i sin tur en kraftig satsning på att bygga ut kommunens basverksamheter – om verksamheternas kvalitet ska bibehållas.

Låt oss ge några exempel. Ökningen av antalet barn och unga med 5000 fram till 2027, i jämförelse med situationen för två år sedan, beräknas kräva 34 nya avdelningar inom förskolan, 15 nya Östtegsskolor samt 1,5 nya Midgårdsskolor. Ökningen av de som fyllt 65 år och uppåt med 5400 fram till år 2027, i jämförelse med situationen för två år sedan, beräknas kräva 540 nya boendeplatser (eller 11,5 boenden av samma storlek som Sjöjungfrun). Ser vi till behovet av personal beräknas det totala behovet av årsarbetare inom för-, grund- och gymnasieskolan samt äldreomsorgen ha ökat med 900 fram till år 2027 (i jämförelse med situationen för två år sedan).

Till dessa siffror ska läggas en ökning av antalet nyanlända. Mot denna bakgrund kan bara en blind struts missa att kommunens utgifter kommer att öka – kraftigt. Inkomsterna i form av kommunalskatt och statsbidrag beräknas inte öka lika snabbt. Detta innebär en trendmässig ökning av gapet mellan utgifter och inkomster fram till planeringsperiodens slut år 2027. Om elva år kommer alltså gapet mellan utgifter och inkomster att vara mycket större än vad det är idag. Bilden av kommunens ekonomi påminner starkt om käftarna på en krokodil. Gapet är störst längst fram (se bilden nedan)!

Lindberg-krokodilen Deluxe

Arbetarpartiets mål är att ha stängt käftarna på krokodilen före år 2027. Vår Alternativbudget för 2017 utgör ett steg i detta långsiktiga arbete. För att nå våra mål krävs en fortsatt kraftfull opposition mot de partier som obekymrat lever i tron att krokodiler är snälla veganer som äter närodlade grönsaker. Men krokodiler är köttätare. Slår käftarna igen kring de kommunalt anställdas – och övriga umebors – armar, ben och huvuden kommer en svår blodbrist att drabba både basverksamheter och medborgare.

Om ett blodbad ska förebyggas måste vår krokodils överkäke, i form av utgifter, bändas nedåt. Dessutom måste odjurets underkäke, i form av inkomster, lyftas uppåt. Bara ett angrepp från två håll kan stänga det ekonomiska krokodilgapet. Detta kommer att kräva ett antal extrema politiska ”make overs”. Men hellre make overs under kontrollerade former än det okontrollerade blodflöde som riskeras om krokodilens käftar hugger basverksamheterna i stycken elva år från idag.

Sex åtgärder för att stänga krokodilens trut:
AA17 – första steget mot målet 2027

Här nedan presenterar vi våra sex viktigaste åtgärder när det gäller att klara det ökande ekonomiska krokodilgapet. Dels för att uppnå vårt långsiktiga mål: att basverksamheterna 2027 ska ha bibehållen, eller förbättrad, kvalitet. Dels att Arbetarpartiets Alternativbudget 2017 (AA17) både ska leda till en ökad kvalitet för personal och brukare – men också utgöra ett första steg i uppbygget av en nödvändig ekonomisk buffert inför framtiden. Våra sex viktigaste åtgärder handlar om dubbla maktförskjutningar, skrotande av ”Den Enda Storförvaltningen” (DES), ett moratorium på investeringar i skrytprojekt, uppbygget av en ekonomisk buffert samt ett initiativ till grön industriell produktion. Nedan en kort förklaring av innebörden i de sex åtgärderna mot hotande ekonomiska krokodilhugg:

  1. Personalen ges större makt – på bekostnad av de styrande politiker och verksamhetschefer. Ett kraftigt ökat inflytande för personalen är uppenbarligen nödvändig. Sedan 2011 har det ägt rum två direkta uppror mot oönskade anställningsavtal samt andra protester. Kombinerar vi  ökat inflytande med ökad personaltäthet skapas en dramatiskt förbättrad arbetsmiljö med minskad sjukfrånvaron och ökad möjlighet att rekrytera utbildad personal inför de mycket stora framtida personalbehoven. Större personalinflytande utgör vår första maktförskjutning.
    Möjlig vinst: sjukfrånvaron beräknas kosta ca 200 miljoner. Hälften i direkta kostnader, hälften i ökad administration, produktionsbortfall, mm. Halverad frånvaro ger 100 miljoner i vinst!
  2. Den andra maktförskjutningen: kommunfullmäktiges folkvalda tar över kontrollen av de kommunala bolag som idag delvis lever ett eget liv. (Titta på hur Umeå Energi hastade fram ”Sportparken” utan demokratisk debatt). Tidigare fanns skattemässiga fördelar med att lägga viss verksamhet i bolagsform. Men dessa är nästan helt borttagna nu. Vi vill därför omvandla vissa bolag till förvaltningar. Kvar finns den minskade insynen som ökar risken för stora felprioriteringar. Turerna runt satsningen på den exklusiva färjan, som kräver ombyggda hamnar både i Umeå och Vasa, är ett skrämmande exempel. Kostnaden på två miljarder kan dra kommunens ekonomi ned i djupet. Den bristande kontrollen av bolagen har även inneburit dubblerade planerings- och fastighetsavdelningar samt ett dubbelkommando där olika viljor drar åt olika håll. Men det räcker inte med ”avbolagisering” för att få kontroll över de kommunala bolagen. Vi vill ombesörja en omedelbar nedläggning av Inab. Det räcker med ett ”holdingbolag” (UKF) för att samordna de kommunala bolagen i Umeå.
    Möjlig vinst: stora rationaliseringar då dubbla funktioner avvecklas och alla börjar dra åt samma håll. Ökad insyn som hindrar farliga skrytprojekt. Det handlar om hundratals miljoner.
  3. Vi vill återgå till systemet med olika förvaltningar. Detta innebär att de ”på golvet” får närmare till makten och en återgång skulle även backa upp de maktförskjutningar vi eftersträvar. Fler förvaltningar ökar möjligheterna att dra tydliga gränser för vad olika enheter ska (och inte ska) göra i jämförelse med dagens situation med Den Enda Storförvaltningen. Tydliga gränser skulle minska spänningarna inom kommunen. Fler förvaltningar än en enda, men STOR, skulle öka tryggheten inom kommunen och därför (paradoxalt för vissa) kunna minska revirtänkandet. Detta innebär i sin tur ökade möjligheter till samarbete, effektivitet och minskade kostnader. Arbetarpartiet var ensamma om att rösta emot inrättandet av DES år 2010. Då fanns det tolv förvaltningar. Kanske behövs nu bara hälften av dessa. Men det krävs en snabb utredning för ta reda på det, för Umeå kommun, optimala antalet förvaltningar idag.
    Möjlig vinst: stora besparingar i form av minskad oro och intern konkurrens, stora vinster i form av ökat samarbete och effektivitet.
  4. Ett moratorium (uppskjutande) av både påbörjade och planerade skrytprojekt. Bron till Bölesholmarna måste stoppas omedelbart. Ett moratorium för skrytbyggen, typ Vallberget och inomhushallen för fotboll, är absolut nödvändigt för att klara de väldiga utgiftsökningarna för: a) skolan, b) vård och omsorg, c) nödvändiga miljösatsningar, d) infrastruktur som gator och bostäder, e) underhållet av dessa. Planerna på att köpa in den exklusiva färjan för trafik Umeå-Vasa bör skrotas redan idag. Istället måste underhållet ökas. I oktober 2013 myntades den infantila parollen: ”hellre hål i en gata än hål i ett barn”. Detta för att motivera väldiga nedskärningar på underhållet av både gator och byggnader. Från Arbetarpartiets håll vägrar vi vara med om någon ny evakuering av en skola som Fridhem där undervisning hölls för hela 1400 elever så sent som 2007/08. En större katastrof, både vad gäller kapitalförstöring och mänskligt lidande, på grund av bristande underhåll får vi leta efter.
    Möjlig vinst: kommunen undviker katastrofer som Fridhemsgymnasiet, möjliggör nödvändiga satsningar på basverksamheter som skola, vård och omsorg samt på bostäder och underhåll.
  5. Strävan efter en ekonomisk buffert på två procent. Beskrivningen av utvecklingen i kommunen fram till 2027 är sådan att det vore fel att inte försöka bygga upp en ekonomisk buffert. Tyvärr gör inte Socialdemokraterna detta. Mot alla rekommendationer räknar (S) in hela 45 miljoner i extra statsbidrag. (S) har även skrivit upp inkomsterna från kraftverksam-heten med hela 20 miljoner. Partiets budget innehållet 65 mycket osäkra miljoner. Lägg till detta att inte en enda krona extra finns avsatt för nyanlända och (S) budget framstår som mycket svag. Arbetarpartiet har endast tillgodogjort sig cirka hälften, vad gäller statsbidrag och kraftverksamhet, i jämförelse med (S). Vi har ett budgeterat överskott på 117,5 miljoner vilket innebär att vi når upp till 98 procent av den rekommenderade summan.
    Möjlig vinst: skolan och vården klarar de nyanlända samt stora dolda behov av underhåll. Den ekonomiska stabiliteten ökar i kommunen.
  6. Grön industriell produktion. Umeås folkvalda måste sammanföra resurserna skogsråvara och kunnandet inom den skogstekniska industrin i kranskommunerna med universitetens forskning och Umeås finansiella styrka. Tillsammans skulle ett sådant djärvt initiativ a) bidra till framställningen av ett mindre miljöfarligt bränsle baserat på biomassa, b) öka antalet jobb och c) skatteinkomster samt d) kanske lägga grunden till en helt ny industribransch för grön industriell produktion. Detta skulle inte bara gynna Umeå med kranskommuner utan en långt större region än så.
    Möjlig vinst: på sikt omätlig.

Kapitel II: Arbetarpartiets Alternativbudget 2017 i siffror

Driftsbudget

Tabell: Besparingar, inkomstökningar och omfördelningar
Åtgärd
Omförhandla avtal med Balticgruppen
Väven AB 20,0 milj
Motorikens Hus 2,5 milj
Politiska overheadkostnader 43,0 milj
Kurser och konferenser halveras
Partistöd bort
Arvoderingar sänks till en rimligare nivå
Minskning av projekt – tjänstemän ges tid för kärnverksamhet
Minskade sjukskrivningskostnader 20,0 milj
Minskad administration och ökad produktivitet genom: 10,0 milj
Ökat personalinflytande och personalmakt genom vetorätt
Förtroende för professionen istället för misstroende
Avbolagisering för ökad samordning och transparens
Nedläggning INAB 12,0 milj
Sammanslagning av företagskuvöser 1,0 milj
Kvinnohistoriskt museum samordnas med länsmuseum 5,0 milj
Ny verksamhetsform: Badhus AB ersätts av fastighets 3,0 milj
Ny verksamhetsform: UPAB ersätts av tekniska 0,0 milj
Kvitta kommunföretagens vinster mot förluster 40,0 milj
Gäller främst förluster i lokaltrafiken som täcks av vinster ur Umeå Energi
Uppräkning av prognos för elförsäljning (realistisk prognos) 12,0 milj
Ökade statsbidrag (realistisk prognos) 22,5 milj
Effektivisering Kulturnämnden 1,0 milj
Summa besparingar, inkomstökningar och omfördelningar
192,0 milj
Tabell: Satsningar och prioriteringar
Nämnd
Kommunstyrelsen
Försök med gratis busstrafik (utvalda dagar/grupper) 10,0 milj
Fastanställ 500 tillfälligt anställda 0,0 milj
Tekniska nämnden
Ökade renoveringsåtgärder fastighetsbestånd (steg 1) 5,0 milj
För- och grundskolenämnden
Beredskap nyanlända 10,0 milj
Mindre barngrupper i förskolan 5,0 milj
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Beredskap nyanlända 4,0 milj
Äldrenämnden
Förlängt försök 6 timmars arbetsdag 5,5 milj
Ökad personaltäthet för bättre arbetsmiljö, steg 1 (mindre tät helgtjänstgöring, färre delade turer, vikariepool)  20,0 milj
Bilpool inom hemtjänsten 5,0 milj
Individ- och familjenämnden
Satsning personlig assistans på grund av sänkt statlig ersättning 5,0 milj
Återinförande av Umemodellen (fritidsgårdarna åter under IFO) 5,0 milj
Överskott 2017 117,5 milj
Återbetalning av tidigare års underskott 28,0 milj
Resultat (75 % av rekommenderade 120 milj för god ekonomisk hushållning) 89,5 milj
Summa besparingar, inkomstökningar och omfördelningar
192,0 milj

Investeringsbudget

Tabell: Besparingar
År
Projekt
Besparing
2017 Rådhusesplanaden 27 milj
Vasaplan 47 milj
2018 Renmarkstorget 36 milj
Rådhusesplanaden 22 milj
2019 Renmarkstorget 37 milj
Rådhusesplanaden 23 milj
Obestämt Midway Alignment, letter of support 300 milj
Gamla E12/E4 till stadsgata 300 milj
Ny Tegsbro 100 milj
Vallberget 75 milj+
Fotbollshall ?? milj
Sportpark Gammlia ?? milj
Bro till Bölesholmarna ca 18 milj
Summa besparingar
2017-2019
Obestämt årtal
192 milj
775 milj+

 

 

 

 

 

 

 

Tabell: Nysatsningar 2017 – …
Satsning
Kostnad
Bättre begagnad Kvarkenfärja utan behov av ombyggnad av hamnar ?? milj
Ökade renoveringsåtgärder fastighetsbestånd (Fridhemsgymnasiet en varning) ?? milj
Skolbyggnad F-6 i Bullmark/Botsmark ?? milj
Reningsanläggning vid Nydalasjön 8,0 milj
Summa nysatsningar
?? milj

Kapitel III: Utredningsuppdrag

  1. att  ge individ- och familjenämnden i uppdrag att utreda om antalet instanser som arbetar med schemaläggning kan minskas med särskild uppmärksamhet på frågan om schemastödjarna är en överdimensionerad verksamhet som skapar ett dubbelkommando,
  2. att  ge skolnämnderna i uppdrag att planera för hur de stora elevökningarna (ca 5000 elever fram till år 2027) ska beredas lokaler under det kommande årtiondet. I detta uppdrag ingår att snarast klarlägga framtiden för Fridhemsgymnasiet,
  3. att  skolnämnderna, i samarbete med personalrepresentanter, utreder hur mängden dokumentation ska kunna minimeras – för att ge ökat utrymme till undervisning.
  4. att kommunstyrelsen utreder vilka ekonomiska vinster som skulle kunna göras vid ökad samordning mellan Umeå Kommun och Umeå kommunföretag,
  5. att  kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten att långsiktigt förhindra exploatering av strategiska grönområden: dels det nuvarande sammanhängande området nedströms Backenkyrkan fram till Tvärån, dels Hamrinsberget med tillhörande grönområde.
  6. att  KS utreder vilken modell för avgiftsfri busstrafik som skulle vara mest effektiv i Umeå. a) Vissa kommuner har infört gratis busstrafik för särskilda åldersgrupper, b) andra har testat specifika dagar. Ett försök måste också pågå under längre tid än ett år för att några slutsatser ska kunna dras. c) Det måste därför undersökas hur lång tid som krävs för att det ska finnas en realistisk chans att förändra individers resvanor (till och från jobbet, vid varuinköp, mm). På endast ett år kommer inga slutsatser av värde att kunna dras,
  7. att  KS gör en ny och fördjupad utredning om hur mycket utsläppen av kvävedioxid skulle minska om samordnade varutransporter infördes. Arbetarpartiet anser att den rätta andan hittills inte visats från de ledande kommunpolitikerna i denna fråga,
  8. att  Tekniska nämnden utreder hur brandmännens utsatthet för giftiga ämnen från brandrök skulle kunna minimeras och hur stor kostnaden för ett särskilt omklädningsrum med egen ventilation skulle kosta,
  9. Modellen med Den Enda Storförvaltningen (DES) har inte levt upp till förväntningarna. Då beslutet att införa DES togs 2010 fanns tolv förvaltningar. Nu behövs kanske hälften av dessa. Det krävs dock en snabbutredning för att ta reda det optimala antalet förvaltningar för Umeås kommun idag.
  10. Vi vill även utreda möjligheterna att slå samman och rationalisera delägda kommunala bolag.

Kapitel IV: Förtydliganden – av de sex motåtgärderna mot krokodilhuggen samt innebörden av våra satsningar

Maktförskjutning 1: ökat personalinflytande på bekostnad och politiker och chefer
Vår första maktförskjutning innebär att personalens inflytande stärks på bekostnad av ansvariga politikers och verksamhetschefers bekostnad. Arbetarpartiets utgångspunkt för en bättre personalpolitik består av ökat personalinflytande – men också genom inslag av direkt personalmakt i form av vetorätt. Det är uppenbart att det behövs både och. Sedan 2011 har det ägt rum två personaluppror mot försöken att påtvinga kommunalarna, inom vård och omsorger, anställningsavtal i vilka utformningen av heltidstjänsterna gjorts mot stora delar av personalens vilja. Det har även förts fram förslag som haft en pervers klang nämligen ”lustkontrakt”. Lägg till detta förnedrande frågor i psyktester och det blir tydligt att personalen måste ges en vetorätt som innebär en makt att stoppa vissa typer av förslag. Samtidigt måste personalinflytandet öka exempelvis när det gäller möjligheten att påverka personaltäthet, delade turer och helgtjänstgöring.

Vår strävan efter ökat personalinflytande, och ökad personaltäthet, innebär ett behov att tillföra verksamheterna ökade ekonomiska resurser under ett antal år. Men balansen mellan brukarnas ökade behov vid stigande ålder, och uttunningen av personalen, måste förändras till det bättre. Verkligheten talar för sig själv. För drygt 20 år sedan gick det 0,9 heltidsarbetande (i snitt per år) på varje brukare på kommunens särskilda boenden. Idag ligger den siffran på 0,6 eller lägre. Samtidigt har alltså andelen brukare över 80 år ökat. Detta innebär att en större andel av brukarna är multisjuka. Det genomsnittliga vårdbehovet per brukare har därför ökat – samtidigt som personaltätheten minskat med en hel tredjedel (från 0,9 till 0,6).

De stigande kostnaderna, då personaltätheten ökar, motsvaras även av sjunkande kostnader i form av minskad sjukfrånvaro. Detsamma gäller för ett ökat personalinflytande. En ökad möjlighet att påverka arbetet i form schemaläggning och balansen mellan vård/omsorg å ena sida, och administrativa uppgifter (dokumentation, jakt på vikarier) å andra sidan är en faktor som förbättrar arbetsmiljön och minskar sjukfrånvaron. Satsningar på ökat personalinflytande och ökad personaltäthet kommer därför att, via bättre arbetsmiljö, även minska kostnaderna för sjukfrånvaron. (Denna brukar uppges vara ungefär 200 miljoner i Umeå kommun fördelade på cirka hundra miljoner i direkta kostnader och ytterligare cirka hundra miljoner i form produktionsbortfall).

De investeringar vi vill göra i personalen, genom ökad personaltäthet och personalinflytande, kommer dessutom att lösa ett växande problem: behovet av att rekrytera välutbildad personal i form av bl a undersköterskor. Arbetarpartiets första utgångspunkt i kampen mot det ekonomiska krokodilgapet består alltså av ökat personalinflytande – och direkt personalmakt i form av en vetorätt mot vissa förslag.

I ett tillägg vill vi avsätta pengar för att förlänga försöket med 6-timmarsdag på Sjöjungfrun med ytterligare ett år. Vi tror att det krävas minst två år innan ett försöket kan utvärderas.

Maktförskjutning 2. Kommunfullmäktige måste ta kontrollen över de kommunala bolagen

De förtroendevalda politikerna i Umeå kommunfullmäktige, den kommunala motsvarigheten till riksdagen, måste ta över kontrollen av de kommunala bolagen. Detta anser vi ska vara regeln. Men vi vill göra undantag för i första hand Bostaden, Umeå Energi och f.d. UMEVA som vi anser bör fortsätta att drivas i bolagsform utan påtagliga förändringar vad gäller form.

Men i övrigt vill vi, steg för steg, genomföra en demokratisering av de kommunala bolagen via omvandlingar till förvaltningar, nedläggningar, sammanslagningar eller överflyttningar till nytt holdingbolag. Låt oss ge fem exempel på bolag, alla inom ”Inab-sfären”, som vi vill omvandla på olika sätt:
Umeå C Utveckling AB: i den mån detta bolag behövs omvandlas det till en förvaltning och slås samman med andra enheter med liknande verksamhet,
– Umeå Badhus: på samma sätt som andra badhus bör detta drivas i förvaltningsform exempelvis under nuvarande fastighets- och fritidskontoren,
– Umeå Hamn AB: överförs till UKF,
– Umeå Vagnverkstad: överförs till UKF,
– Infrastruktur i Umeå AB (Inab): detta bolag läggs ned och dess verksamhet, om någon till äventyrs skulle återstå efter våra förslag ovan, slås samman med andra enheter med liknande verksamhet – eventuellt med Umeå C Utveckling AB – liksom den ej pensionerade personalen. Det räcker med ett ”holdingbolag” för att samordna de kommunala bolagen. UKF klarar detta. Med Inab-sfären borta minskas kostnaderna och ökas insynen.

Vi vill även göra följande:
-Umeå Parkerings AB: omvandlas till förvaltning.
-Utreda: möjligheterna att slå samman och rationalisera delägda kommunala bolag. Till dessa hör fyra olika inkubatorer och ”Nyföretagarcentrum”. Det finns en hel undervegetation av både hel- och delägda kommunala bolag. De har med åren förökad sig som kaniner. Utvecklingen har här varit den absolut motsatta i jämförelse med strävan som låg bakom sammanslagningen av tolv förvaltningar till ”Den Enda Storförvaltningen” (DES) inom Umeå kommun. Arbetarpartiet är av den uppfattningen att det här finns vinster att göra. Dels i form av rationaliseringar genom sammanslagningar och nedläggningar. Detta skulle ge pengar. Dels i form av ökad insyn som nästan helt saknas idag. Detta skulle öka demokratin.
Möjlig vinst: stora rationaliseringar då dubbla funktioner avvecklas och alla börjar dra åt samma håll. Ökad insyn som hindrar farliga skrytprojekt. Det handlar om hundratals miljoner.

Detta är vad som krävs för att de, i demokratiska val utsedda, förtroendevalda ska kunna kontrollera inriktning och utveckling i Umeå kommun.

3) Vi vill återgå till systemet med olika förvaltningar. Vad var det vi sa …
4) Ett moratorium (uppskjutande) av både påbörjade och planerade skrytprojekt. Se kapitel I
5) Strävan efter en ekonomisk buffert
Vår budget är väldigt stark. Vi slår vakt om den ekonomiska stabiliteten i kommunen.

  1. Överskott: Vår budget innebär att kommunen går med ett överskott på 89,5 miljoner. Detta utgör 75 procent av rekommendationen för god ekonomisk hushållning på 120 miljoner.
  2. Återbetalning av tidigare års underskott: Kommunen har ett gammalt minusresultat på 28 miljoner från tidigare år. Vår budget innebär att detta överskott betalas tillbaka.
  3. Beredskap för nyanlända: Som enda parti har vi avsatt pengar i budgeten för en beredskap att ta emot nyanlända.
  4. Realistisk prognos vad gäller elförsäljning: Vi har valt att räkna med hälften så stora inkomster från elförsäljningen som Socialdemokraterna.
  5. Realistisk prognos vad gäller statsbidrag: (S) har, tvärt emot alla rekommendationer, räknat in hela 45 miljoner i extra statsbidrag. I vår budget räknar vi med hälften av denna summa.

6) Grön industriell produktion – tillsammans med offentliga sektorn

Umeå med kranskommuner besitter väldiga resurser. Det som saknas är en ledning som inser detta och som ställer in siktet på framtiden – i form av grön industriell produktion. Detta utgör framtiden. Ett fullt tänkbart mål vore att ta fram ett mindre miljöfarligt bränsle till den miljard (!) motorfordon vars utsläpp kraftfullt bidrar till klimatuppvärmningen. Efterfrågan är enorm. Umeå skulle kunna bli ett naturligt centrum för att samordna de resurser som krävs för att ta fram ett sådant bränsle. För Umeå har resurser – bara man vill se. Här finns väldiga forskningsresurser i form av universitetet och skogshögskolan. I Umeå med kranskommuner finns industriellt kunnande – inte minst i det skogstekniska klustret i Vindeln. Samt väldiga råvaruresurser. Väl utbildad arbetskraft finns också. Tillkommer gör Umeås goda kommunikationer, via hamn och järnväg, samt breda nätverk. Ett projekt av denna storlek kräver samarbete. Med tekniska högskolan i Luleå, på nationell nivå, men även internationellt. Det som saknas är den nödvändiga finansiella styrkan. Men med övriga faktorer på plats kommer detta att ordna sig.

De trångsynta gnäller om att industriproduktion inte är en kommunal angelägenhet. Vi framtidsinriktade inser kommunens möjligheter att ta detta djärva och nödvändiga initiativ, peka ut målen, samordna resurserna och få igång processen. Arbetarpartiet är villiga att samarbeta med andra som också inser behovet av grön industriell produktion.

Fler jobb, bättre miljö och ett levande inland

Vårt initiativ för grön industriell produktion kommer inte bara att innebära en nystart för Umeå. Vi tänker på fler jobb och bredare skatteunderlag som kan finansiera en ökad personaltäthet. Vi tänker på möjligheten att bromsa avvecklingen av industri, jobb och avfolkningen av inlandet. Arbetarpartiet har det riksdagspartierna saknar: ett program för glesbygdens överlevnad – bl a i Norrland. Vårt alternativ innebär att industrins utveckling och miljöns behov skulle sammanfalla. Det vore ett väldigt framsteg.

Stora ord? Tysklands dominerande ställning i Europa beror på landets industri. Kinas framväxt som stormakt beror på industriell produktion. USA:s tillbakagång beror på avindustrialisering. Sveriges välfärd står och faller med landets industriella styrka. Samtidigt ökar miljöproblemen. Klimatuppvärmningen är ett. Målet måste vara att övervinna motsättningen mellan industri och miljö.

Umeå har en skuld att betala

Umeås makthavare talar ofta om näringslivets betydelse. Men samtliga riksdagspartier har hittills varit helt ointresserade av en satsning på grön industriell produktion. De har alla förtrollats av flummeriet med ”kulturdriven tillväxt”. Till Balticgruppens förtjusning. Men Arbetarpartiets tanke att binda samman Umeå och Norrlands öde, med behovet av en global omställning till grön industriell tillväxt, är det som har framtiden för sig. På samma sätt som fler jobb, ökad personaltäthet och bättre miljö har framtiden framför sig. Staten har tidigare gynnat Umeå genom NUS och universiteten. Det är dags för Umeå att betala tillbaka. Grön industriell produktion för att göra det bästa av dagens infrastruktur, och vinna tid, så att energin från sol, vind och vatten kan börja massproduceras innan det är för sent.

Konkreta förslag på gröna industriprojekt

  1. Syntetisk diesel baserad på biomassa. Utsläppen av koldioxid kan minska med uppåt 80 procent med existerande infrastruktur: motorer, bensinpumpar och transportsystem. Detta innebär att ett radikalt klimatvänligare bränsle kan massproduceras och tas i bruk på väldigt kort tid.
  2. Tillverkning av vindkraftverk. Utbyggnaden av vindkraft måste intensifieras. Samtidigt finns ett stort framtida behov av att kunna lagra denna rena el på ett bättre sätt än idag. Det finns många lämpliga platser för vindkraftverk både i Umeå och i länet.
  3. Effektivare och lättare batterier för lagring av el. Oavsett om elen kommer från vind- eller vattenkraft, eller andra källor, finns behov av effektivare och mer lätthanterliga metoder för lagring. Här krävs samarbete med exempelvis ABB. De byggde Sveriges första energilager i Falköping 2011 där vindkraftsel lagras i batterier.

Kommentarer

Vårt mål är att jobb och inkomster ska hamna i Umeå och Västerbotten. Därför är det avgörande att en så stor del som möjligt av forskning och produktion av miljövänliga bränslen, vindkraft och lagringsmetoder sker i länet. Detta kan vara lättare vid tillverkning av syntetisk diesel baserad på biomassa, då råvaran finns här. Svårare när det gäller vindkraft. Då krävs att komponenter som torn och rotorblad tillverkas här. Vad gäller metoder att lagra el kommer universitetens forskning i hög grad att avgöra var jobben hamnar. Det kommer att bli en dragkamp. Men grön industriell produktion – tillsammans med offentliga sektorn – är definitivt vägen framåt för Umeå och länet.

Övriga prioriteringar – grönområden som måste räddas från exploatering

  1. Grönområdet och kulturmiljön nedströms Backenkyrkan. Från Backens kyrka och nedströms, mot centrum, till småbåtshamnen finns ett av Umeås mest uppskattade grön-, kultur- och utflyktsområden. Tusentals umebor cyklar genom området och stannar till för en picknick vid älven. Området präglas av Backens kyrka, som ankare och besöksmål, samt det stads- och älvsnära odlingslandskapet. Hela området är en oas som måste bevaras.
  2. Nydalasjön. Denna viktiga gröna lunga håller på att omgärdas av alltför många bostadsområden. Den planerade stadsdelen Nydala Sjöstad innebär att sjön, som redan idag ligger på gränsen mot övergödning och algblomning, hotas ytterligare miljömässigt samt att områdets avskilda karaktär som rekreationsområde hotas. I vår investeringsbudget har vi avsatt pengar till en reningsanläggning vid Nydalasjöns norra ände för att förhindra att ytvatten och näringsämnen från gräsytorna kring Campingen bidrar till övergödning och, i värsta fall, algblomning. Arbetarpartiet säger också definitivt Nej till Nydala Sjöstad.
  3. Hamrinsberget. Hamrinsberget ingår i ett viktigt grönt stråk som sträcker sig från Hamrinsberget till grönområdet mellan Östra Gymnasiet och Berghem, via Fridhemsskogen till vad som återstår av Gammliaskogen. Detta grönområde måste räddas från exploatering. Istället bör det rustas upp som park- och friluftsområde.
Print Friendly
Bookmark the permalink.

Comments are closed