Arbetarpartiets problemformulering – och lösningar för Umeå

Det krävs en ärlig problemformulering – och lösningar på problemen
I annat fall kommer valet att handla om att ställa värdelösa önskelistor mot varandra. Umeås kommunala verksamheter har nämligen aldrig stått inför sådana ekonomiska problem i modern tid som idag. Prognoserna visar att kommunens kostnader kommer att öka snabbare än intäkterna under hela perioden 2019-2028 (och troligen under en lång period därefter)! Detta kommer bokstavligen att sluta i en katastrof – för skola, omsorg och övrig kommunal service – om inget annat parti har det politiska modet att göra gemensam sak med Arbetarpartiet och försöka stoppa denna utveckling mot stupet.

Grundorsaken till problemet är den förändrade sammansättningen av kommunens befolkning. Andelen som arbetar och betalar skatt minskar. Andelen barn, skolelever och äldre ökar. Det är detta som ligger bakom att kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Situationen är densamma över hela Sverige.

Innebörden av att kostnaderna ökar snabbare än intäkterna är att kommunens skuldbörda kommer att öka för varje år. Utvecklingen kan liknas vid ett krokodilgap där avståndet mellan spetsen på över- och underkäken hela tiden blir större och större. Det ökande avståndet mellan krokodilens käftar speglar kommunens ökande skuld. Krokodilgapet visar underskottens ökande storlek, från år 2019, via 2023 fram till år 2028. Titta noga!

Metod och effekt
Metoden för arbetet med budgeten för 2019 är följande: utgångspunkten är situationen i år. Ökningen av kostnaderna beror huvudsakligen på ökningen av antalet barn, skolelever och äldre samt på löneökningar och inflation. Men det finns andra kostnadsökningar. De totala kostnadsökningarna översteg intäktsökningarna med drygt 148 miljoner. Detta även utan förbättringar i jämförelse med situationen 2018, exempelvis vad gäller ökad personaltäthet och minskade grupp- och klasstorlekar.

Effekten blir denna: Om kommunen fortsätter på samma sorglösa sätt som hittills – med ett skrytprojekt här, fler chefer, utlandsresor och ökade politikerarvoden där – kommer gapet mellan kostnader och intäkter (underskottet) att uppgå till nästan 1,7 miljarder endast för året 2028! Se åter på krokodilbilden.

Lägger vi sedan ihop underskotten för de tio olika åren under perioden får vi ett sammanlagt underskott någonstans i intervallet 7,5-10,0 miljarder (inte miljoner)! Enligt prognos.
Och då, om inte förr, kommer krokodilkäftarna att slå igen! Kommunens styrande kommer att tvingas till ett våldsamt angrepp på anställda, brukare och service till övrig befolkning.

I budgetdebatten var Arbetarpartiet både ensamma om att fokusera på det kraftigt växande underskottet och vad gäller att presentera ett åtgärdsprogram för att lösa detta allt annat överskuggande problem.

Det som borde ha dominerat budgetdebatten var det skenande underskottet. Men det var tyvärr endast Arbetarpartiet som fokuserade på detta. På Alliansens önskelista stod skattesänkningar! På Socialdemokraternas och de övriga partiers önskelistor stod andra kostsamma utspel. Det blev alltså tyvärr den låtsasdebatt som vi befarat där olika önskelistor ställdes mot varandra.

Detta sköt upp den nödvändiga diskussionen om verkligheten som kommer att tvinga sig på partierna förr eller senare. Om årets sorglöshet fortsätter innebär detta att åtgärderna, när de väl kommer, kan ta sig formen av ett stålbad som slår sönder förskola, skola, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg tillsammans med kollektivtrafik och bostadsbyggande, samt underhållet av gatunät och fastighetsbestånd.

Arbetarpartiets övergripande mål är att förebygga denna katastrof. Men om inget av de andra partierna sluter upp bakom vår problemformulering och behovet av ett åtgärdsprogram för att hjälpa oss att ta tag i det skenande underskottet kommer krokodilkäftarna att slå igen – med blodiga konsekvenser.

Print Friendly, PDF & Email
Bookmark the permalink.

Comments are closed.