Mer personal krävs inom äldreomsorg och skola – med makt att organisera arbetet

Ökningen av äldre och elever kräver väldiga investeringar.

Låt oss börja med äldreomsorgen.
Under nästa mandatperiod (2015-2018) fortsätter resursbehoven att växa inom vård och omsorg. Lägger vi ihop kostnadsökningarna för de kommande fyra åren beräknas dessa uppgå till nästan 200 miljoner kr jämfört med idag. Bryter vi ned ökningen får vi följande bild:
■ äldreomsorgen behöver 133 miljoner mer under fyraårsperioden för att klara ökningen av antalet äldre och deras ökade vårdbehov,
■ handikappomsorgen beräknas behöva 59 miljoner kr mer under kommande fyraårsperiod,
■ individ- och familjeomsorgen beräknas behöva uppåt 7 miljoner kr mer.

Investeringar i nya boenden
Antalet 80-åringar och äldre beräknas öka med nära 1 500 personer fram till 2023. Kommunen utgår ifrån att drygt 20 procent av dessa kommer att behöva plats på ett vårdboende. Detta innebär ca 300 platser och motsvarar fem boenden av samma storlek som det på Ersboda (se nedan). Investeringskostnaden på Ersboda låg på ca 120 miljoner kr. Fem boenden av denna storlek innebär ett totalt investeringsbehov på ca 600 miljoner kr (åren 2014-2023).

Skolans behov är också enorma
Även inom skolan krävs väldiga investeringar. Under perioden 2012-2022 beräknas antalet elever i åldersgruppen 6-15 år öka med hela 2 400 elever. Detta innebär även en stor ökning av kommunens behov av skollokaler. Det kan framstå som om det stora investeringsbehovet inom för- och grundskola kommer som en obehaglig överraskning. Men så är inte fallet. Dessa behov har varit kända sedan lång tid tillbaka.

En F9-skola, med en klass i varje årskurs, innebär tio klasser. I Holmsund byggdes år 2010 en F9-skola, med två klasser per årskurs, vilket innebar 20 klasser. Denna skola, Storsjöskolan, kostade 160 miljoner att bygga. För att kunna ta hand om ökningen av de 2 400 eleverna måste fem ”Storsjöskolor” byggas. Den totala investeringskostnaden för detta skulle kunna hamna på 800 miljoner.

Kommunen måste dessutom ta sig an det omfattande renoverings- och ombyggnadsbehovet för de befintliga skollokalerna. Tio förskolor och tre grundskolor har fuktproblem. Hela 22 skolor fungerar med hjälp av provisoriska lösningar som paviljonger. Enligt VK kommer de renoveringar och ombyggnationer som redan inletts, och de som planeras fram till år 2017, att kosta över 600 miljoner kr. Detta pekar på ett investeringsbehov inom skolan som kan komma att överskrida 1,5 miljarder kr fram till år 2022.

Detta långsiktigt ökade resursbehov, i form av investeringar i lokaler och personal, har aldrig diskuterats av fullmäktige i Umeå. Men siffrorna har varit kända. Problemet ligger i att makthavarna Lennart Holmlund (S) och Tamara Spiric (V), samt de kuvade allianspolitikerna, har misskött framförhållningen. Dessa politiska makthavare har tyckt att finansieringen av skrytbyggen, som kulturväven och äventyrsbadet, varit viktigare än basverksamheterna.

Ingen förnekar ökningen av antalet äldre och elever. Vad striden kommer att stå kring är två saker:
■ Hur de väldiga investeringarna ska finansieras,
■ Om personaltätheten ska fortsätta att minska – eller om det ska ske ett trendbrott med ökad personaltäthet.

Trendbrott krävs vad gäller personaltätheten
I mitten av 1990-talet gick det 0,9 årsarbetare per vårdtagare på kommunens särskilda boenden. Idag är siffran nere i 0,6 årsarbetare per vårdtagare! För tjugo år sedan fanns det alltså 50 procent fler anställda, per vårdtagare, än vad som finns idag. Dessa siffror är chockerande. Då bemanningen sänks så brutalt kan även en fartblind makthavare förstå varför sjuktalen är högst inom äldreomsorg och hemtjänst.

Den långsiktiga utvecklingen för vård och omsorg har gjort personalens situation orimlig. De äldre blir fler samtidigt som medelåldern ökar – och en 85-åring behöver mer vård än en 80-åring. Detta innebär att pressen på personalen ökar. Även inom skolan blir personalens arbetsförhållanden allt mer pressade. När makthavarna inte skjuter till resurser i samma takt som behoven ökar blir det naturligtvis personalen som får ta smällen.

Boende byggdes på Ersboda – utan personal!

Under perioden 2011-2014 beräknas äldre- och handikappomsorgen samt (större delen av) individ- och familjeomsorgen ha drabbats av nedskärningar på totalt 126 miljoner kr! De styrande inom S och V har inte skjutit till pengar i den takt som antalet vårdtagare, och deras vårdbehov, har ökat.

En orimlig effekt av dessa nedskärningar på 126 miljoner är att det inte avsattes pengar för att anställa folk till det nya äldreboendet på Ersboda med 60 vårdplatser! Om äldreboendet ska kunna öppnas måste alltså personal tas från andra boenden. Effekten av detta blir att personaltätheten minskar inom hela äldreomsorgen i Umeå!

Metoden att bygga äldreboenden, utan att avsätta pengar till mer personal, tyder på rena sammanbrottet för de styrande partierna i Umeå (V och S).

äldreomsorg

Förskolan – mindre grupper och mer personal

Beslutet om 15 barn per grupp skulle vara genomfört 2009. Men i maj 2014 låg gruppernas storlek på 17,5 barn. Det talas allt oftare om att beslutet inte går att genomföra. Det blir ”omöjligt” att lägga arbetsscheman så länge det bara går en anställd på fem barn (tre anställda per avdelning). Men beslutet om 15 barn/grupp måste kombineras med ökad personaltäthet. Personalen bör också öka pga hög sjukfrånvaro.
■ Stå fast vid beslutet om 15 barn per grupp
■ Öka personaltätheten till 3,5 anställda på 15 barn

Personalrådslag för ny personalpolitik

Arbetarpartiet vill införa personalrådslag. Tanken är att anställda ska träffas och diskutera hur verksamheten ska kunna förbättras för personalen men också för vårdtagare och elever. Personalrådslag bygger på ökad makt för de anställda att leda och fördela arbetet samt på ökade resurser. Syftet är bl a att bestämma prioritetsordningen när det gäller nödvändiga förbättringar. Några exempel från äldreomsorgen:
■ Ökad grundbemanning – med sikte på 0,9 årsarbetare/vårdtagare
■ Rätt till heltidsarbete
■Inget tvång att arbeta varannan helg
■ Avveckla de delade turerna
■ Vikarier ska finnas vid sjukdom
■ Löneutvecklingen

Personalrådslag – inte bossvälde

Skolan utsätts för ständiga omorganisationer där personalen ofta körs över. I samband med den väldiga utbyggnad som nu står för dörren måste de anställdas kunskaper tas tillvara. Utan ett ökat inflytande från lärarna – men också från vaktmästare, lokalvårdare och bespisningspersonal – blir det omöjligt att få bitarna i detta pussel att hamna rätt. Även eleverna måste få säga sitt. Lärarna står inför en rad diskussioner:
■ Signaler om färre elever per klass
■ Lönefrågan
■ Förstelärare – vidareutbildning
■ Ferietjänst eller semestertjänst

Print Friendly
Bookmark the permalink.

Comments are closed