Så vill Arbetarpartiet lösa den akuta krisen för välfärden i Umeå

Som vi berättade på i Tema 2 så talar makthavarna allt oftare, gärna via media, om att det krävs väldiga nedskärningar under den kommande perioden. Bara under nästa år talas det om uppåt 300 miljoner. Budskapet syftar till att förbereda personalen inom basverksamheterna på en ytterligare minskad personaltäthet samt på minimala löneökningar. Men vi tänker visa att kommunen kan klara ökningen av antalet äldre och elever och samtidigt öka personaltätheten.

Detta kräver dock en total omläggning av politiken – som måste ske omedelbart efter valet den 14 september. Vi har redogjort för kostnadsökningarna inom vård och omsorg samt för- och grundskola fram till 2022-23. På detta uppslag inleder vi en diskussion kring finansieringsfrågan. Vårt mål är ett handlingsprogram för hur den akuta krisen för välfärden i Umeå kommun ska lösas. Vi inbjuder arbetslag och fackföreningar att delta i detta arbete.

Skolbarn Foto Pysslingen AB

1. Äventyrsbadet krymps kraftigt och kommunen drar sig ur Kulturväven

Om Arbetarpartiet skulle ta över styret i Umeå den 15 september ärver vi dessa två skrytprojekt med en årlig merkostnad på uppåt 110 miljoner kr (90+20) jämfört med dagsläget (stadsbiblioteket kvar vid Vasaplan och badhuset vid Gammlia). Under en tioårsperiod innebär detta en kostnadsökning på ca 1 100 miljoner. 

Vi avser att omedelbart krympa ambitionsnivån för Äventyrsbadet från 400 miljoner till 100. Detta innebär en engångsbesparing på 300 miljoner och en besparing på ca 200 miljoner i driftskostnader på tio år. Summa: 500 miljoner.
I vår plan ingår även att kommunen snarast ska börja dra sig ur Kulturväven. Steg ett blir att hyra ut så stora ytor som möjligt. Efter fem år, räknat från idag, hoppas vi kunna halvera driftskostnaderna. Detta innebär en besparing på 250 miljoner fram till år 2025.

Sammanlagd besparing: 750 miljoner under tio år. Denna summa skulle öka påtagligt om vi lyckas sälja kommunens andel i Väven.

2. Besparingar på politikernas löner och pensioner samt på onödiga administrativa kostnader

Vi tänker minska kostnaden för den politiska apparaten med 50 miljoner varje år. Vi tänker även göra en minst lika stor besparing på onödiga administrativa kostnader som projektgrupper, ”strategiska resurser”, onödiga omorganisationer, utrikesresor, lyxmiddagar, jippon m.m. Beräknad besparing: 1 000 miljoner under tio år.

3. Ökade lån till investeringar

Kommunens stora dolda reserver, samt de tolv åren av ständiga överskott, utgör den säkerhet som kommunen behöver för att kunna låna mer pengar till investeringar (du kan läsa mer om reserverna och överskotten i rutan längst till höger). Under de fem åren 2008-2012 lånade kommunen till enbart 46 % av de totala investeringarna på 3 474 miljoner. Detta är en liten andel. Om Umeå istället hade lånat till 60 % av investeringarna i äldreboenden, skolor och bostäder skulle 476 miljoner ha frigjorts till exempelvis ökad personaltäthet under femårsperioden. På tio år gör detta drygt 950 miljoner.

4. Minskade kostnader för sjukskrivningar genom ökad personaltäthet

Vi har visat hur antalet årsarbetare per vårdtagare inom äldreomsorgen har sjunkit till 0,6 under en 20-årsperiod. Vårt mål är att etappvis återställa den tidigare personaltätheten på 0,9 årsarbetare per vårdtagare. Detta kommer naturligtvis att innebära en merkostnad. Men ökad personaltäthet, i kombination med större delaktighet genom personalrådslag, kommer även att innebära en inkomstsida genom minskade sjukskrivningar och ökad arbetsglädje. Bara sjuklönekostnaden i kommunen uppgick till 60 miljoner ifjol (2013).

En sammanfattning av resonemanget

Investeringsbehoven för de två största nämnderna i Umeå uppgår till sammananlagt ca 2 000 miljoner fram till åren 2022/23 (renoveringarna till 2017). Samtidigt kan vi visa att det är möjligt att ”mobilisera” 2 700 miljoner kronor under en tioårsperiod genom ”bestående besparingar”. Det är inte meningen att vi ska jämföra båda dessa siffror. Det är inte ”våra” besparingar på 2 700 miljoner som finansierarar investeringarna på 2000 miljoner inom skola och äldreomsorg.

Det vi däremot vill visa är att det går att spara en summa som är lika stor som investeringsbehovet inom skola och äldreomsorg genom att skära i skrytprojekt, politikerkostnader och byråkrati. Detta visar att Umeå inte behöver genomgå något stålbad. Istället är det möjligt med ett trendbrott när det gäller personalen, dvs att det går att börja öka personaltätheten inom kvinnodominerade yrken som äldreomsorg, barn- och grundskola. Men även för vaktmästare och tekniker som sköter underhållet av fastigheter, gator och parker.

Umeå kommuns unikt goda ekonomi

Vår ambition är att visa att Umeå kommun (inklusive bolagen) i grunden har en mycket god ekonomi. Det handlar om en unikt lång serie av ekonomiska överskott under tolv år (2002-2013). Den sammanlagda summan av personalens slit blev 2,3 miljarder kr! Se tabellen nedan.

Tabell: Överskotten i Umeå*
År
Resultat, milj kr
2002 43,2
2003 109,2
2004 109,4
2006 248,5
2007 274,7
2008 173,7
2009 219,0
2010 298,3
2011 151,4
2012 242,5
2013 180,1
Summa
2 336,9
*Överskotten avser Umeå kommun och de kommunala bolagen. Extra pensionsavsättningar har skett vid fem tillfällen och uppgår till ca 360 miljoner. Då dessa avsättningar inte måste göras har vi heller inte minskat resultatet. Summan blir därför ca 2,3 miljarder på tolv år.

Det handlar också om en stor dold förmögenhet. Den verkliga förmögenheten är 3-4 gånger så stor som den bokförda. Detta kommer sig av att tillgångarnas reella värde är mycket större än de bokförda. Några exempel:

■ AB Bostaden. Tomter och byggnader inköptes eller byggdes på 50- och 60-talen och har stigit i värde i takt med att staden vuxit. De dolda tillgångarna uppgår till 4,5 miljarder.
■ Kommunens tomter. På 50-talet gjordes stora markinköp billigt. Dragonskolans tomt värderas till ca 600 000 i bokföringen. Men marknadsvärdet ligger ca 20 gånger högre. Kommunen har många fastigheter…
■ Stornorrfors. Vattenkraftverket värderas till över tio miljarder på marknaden. Kommunen äger 25 % = minst 2,5 miljarder. Men i bokföringen värderas innehavet till 123 miljoner.

Kommentar: Om kommunens tillgångar värderas av marknaden ökar dess förmögenhet (skillnaden mellan tillgångar och skulder) från 3,6 miljarder till 11, 6. Denna skillnad på 8 miljarder utgör den dolda förmögenheten – som kan vara långt större än så.

Bakom skillnaden ligger inget ekonomiskt fuffens. Tjänstemännen har skött bokföringen utan anmärkning. Däremot handlar det om politiskt fuffens. Makthavarna i fullmäktige har ständigt försökt framställa kommunens ekonomiska ställning som sämre än den varit. Detta för att motivera låga löneökningar och en lägre personaltäthet. Och media har villigt fört ut budskapet.

Siffrorna understryker kommunens ekonomiska styrka. Denna styrka gör det möjligt att låna till en större andel av investeringarna och ändå bibehålla en stark ekonomi. Men inte utan en hård strid.

Print Friendly
Bookmark the permalink.

Comments are closed