Arbetarpartiets mål för
Umeå kommun

■ Lagstadgade basverksamheter prioriteras: äldreomsorg, socialtjänst, skola

Äldreomsorgen i Umeå befinner sig i kris. Krisen består av att grundbemanningen har minskat dramatiskt sedan första halvan av 1990-talet. Då gick det 0,9 årsarbetare på varje brukare inom kommunens särskilda boenden. Idag ligger denna siffra på ca 0,5. Det betyder att ett arbetslag på nio personer idag är nere på fem personer. Samtidigt är antalet brukare som arbetslaget ska ta hand om lika många plus att de oftare är äldre och multisjuka.

Personalen har fått betala priset för denna utveckling. Förutom sänkt grundbemanning har utvecklingen lett till tätare helgtjänstgöring och fler delade turer. Detta har inneburit att den yrkeskunniga och engagerade personal som burit upp äldreomsorgen har börjat söka sig därifrån. Denna utveckling måste vändas.

För att yngre ska vilja arbeta inom hemtjänsten i framtiden krävs både ökad bemanning och en karriärstege. Karriärstegen skulle kunna se ut på följande sätt:
Ökad satsning på utbildning. Alla ska ha minst vårdbiträdesutbildning och alla som behöver ska erbjudas undervisning i svenska språket. Idag tvingas kommunen anställa outbildad personal. Detta är ohållbart. En del i karriärstegen innebär att erbjuda lokalvårdare vidareutbildning till vårdbiträden och/eller undersköterskor.
Lättare för undersköterskor att specialisera sig, t ex inom demensvård, psykiatri eller handikapp. Kommunen måste bidra med lön under utbildning.
Personalen måste få besluta om ifall systemet med individuella löner ska avskaffas till förmån för andra inslag i en karriärstege, exempelvis betald vidareutbildning.

En sådan satsning på äldreomsorgen kommer att kosta. Det kommer även satsningar på socialtjänsten och skolan att göra. Men detta utgör kommunens lagstadgade basverksamheter. Och dessa måste prioriteras.

■ Demokratisk arbetsorganisation – inte skattesänkning eller skattehöjning

Det finns en sak vi kan vara säkra på i samband med varje budgetdebatt i Umeå kommunfullmäktige. Moderaterna kommer att föreslå en skattesänkning och V kommer att föreslå en skattehöjning. Men lösningen på de bristande resurserna måste, först och främst, sökas i hur arbetsorganisationen fungerar.

Ta individ- och familjenämndens verksamhetsområde, där bland annat socialtjänsten ingår. Denna tilldelas 1 500 miljoner kr varje år. Frågan är hur mycket välfärd som produceras för dessa pengar. Svaret är att detta kommer att variera beroende på hur arbetsorganisationen fungerar. Om denna präglas av demokrati, och trivsel bland de anställda, kommer produktionen av välfärd att kunna motsvara hela 2 000 miljoner kr. Men om arbetsorganisationen präglas av ett auktoritärt ledarskap som skapar en tystnadskultur, där personalen är rädda för att ta egna kreativa initiativ, kommer produktionen av välfärd att kanske bara motsvara 1 000 miljoner.

Det är vår övertygelse att det finns väldiga vinster att göra genom ett bättre ledarskap och en demokratisering av arbetsorganisationen i en rad verksamheter i Umeå kommun.
Den turbulens som har präglat individ- och familjeomsorgens verksamhetsområde utgör ett tydligt exempel på vilka vinster som finns att göra. Ytterst ligger ansvaret hos politikerna.
Finns det omöjliga chefer ska även sådana kunna omplaceras.

■ Nej till skrytprojekt, misslyckande upphandlingar och dyra utlandsresor

De styrande i Umeå kommun har länge agerat som om det fanns hur mycket pengar som helst. Detta har lett till en rad skrytprojekt och felsatsningar. Låt oss nämna Kulturhuvudstadsåret, Väven och badhuset Navet. Låt oss nämna upphandlingen av Lundabron som ursprungligen skulle kosta 46 miljoner men som kom att kosta skattebetalarna 157 miljoner!

De styrande har även skaffat sig både vänorter och samarbetsorter som de kan besöka. En av dessa besöksorter utgörs av semesterparadiset Seychellerna! Tre ligger i Kina, en i Mexiko och en i Japan…
Nej till skrytprojekt och annat slöseri.

■ Låneskulden på 10 miljarder måste minskas – innan kommunen tappar kontrollen

Umeå kommuns totala låneskuld uppgick till ca 10 400 miljoner i slutet av 2021. Av dessa skulder belastade 2 024 miljoner kommunens förvaltningar och 8 366 miljoner kommunens bolag som AB Bostaden, Umeå Energi AB och UMEVA/Vakin. Detta är den totala skuld som Umeå kommun har lånat upp sedan staden grundades för 400 år sedan.

Det är dags att börja betala av på denna skuld. Men en majoritet i fullmäktige planerar att öka skuldsättningen ännu mer – och detta i galopperande takt. Av budgeten för 2022 framgick att majoritetens plan var att öka låneskulden med mellan 5 500-6 000 miljoner under de fem åren 2021-2025!

Under samma period räknar Riksbanken med att räntorna kommer att stiga – till nästan två procent. I detta läge är det enda ansvarsfulla att börja betala av på låneskulden.

Kommunen får inte tappa kontrollen över utvecklingen. Då kommer skolan och omsorgerna att drabbas – hårt.

■ Det måste vara tydligt vilka som styr kommunen

Socialdemokraterna har endast 20 av 65 mandat. MP har 4. Dessa partier styr – på pappret. Men deras mandat räcker inte till. Därför sker ständiga uppgörelser i det fördolda. Resultat: alla styr – och ingen ställs till ansvar. Situationen undergräver demokratin. Det ska vara tydligt vilka som styr – och vilka som utgör oppositionen.

■ Farligt att andas i centrala Umeå kalla dagar

Ökade risker för lungcancer, hjärt- och kärlsjukdom, allergier och astma samt demenssjukdomar som Alzheimers. Detta är priset för de höga koncentrationerna av kvävedioxid i luften i centrala Umeå.

Arbetarpartiet anser att kommunen måste skärpa sina åtgärder för att minska utsläppen av både koldioxid och kvävedioxid. Kommunen har överskridit miljökvalitetsnormen längs V:a Esplanaden när det gäller kvävedioxid sedan mätningarna inleddes 2003. Men nivåerna är farligt höga inom hela centrumfyrkanten.

Det som orsakar de höga koncentrationerna i Umeås centrala delar är utsläppen från trafiken i kombination med kylan och stadens placering. Vi kräver:
Samordnad varudistribution – som minskade utsläppen från tung trafik med ca 50 procent i Linköping,
Stadsplaneringen måste ha det uttalade syftet att minska utsläppen.

■ Sjukvård och omsorger ska ha tre kronor extra – för varje extra krona till försvaret

Sedan coronapandemins utbrott har ca 19 000 svenskar avlidit i covid-19. De som har fått dra det tyngsta lasset i kampen mot corona är personalen inom sjukvård och omsorger. Men den nödvändiga upprustningen av sjukvård och äldreomsorg som erfarenheterna från pandemin borde ha gett upphov till har uteblivit.

Under 2019 beslutade hela 17 av landets 21 regioner (landsting) att genomföra besparingar. När pandemin bröt ut sköt staten till extra pengar för att klara av själva pandemin. Men inom en rad regioner har nedskärningsbesluten legat och tickat, som bomber, under ytan.

Ett exempel: År 2019 beslutade de styrande politikerna i Region Västerbotten (landstinget) att spara 560 miljoner under de tre åren 2020-2021-2022. Sedan 2020 har budgeten stramats åt, i det tysta, med hela 370 miljoner. Och de styrandes ambition är att spara 190 miljoner till! Detta är inte acceptabelt.

Både sjukvården och äldreomsorgen har byggt upp en väldig ”vårdskuld” under pandemin. Inom sjukvården har tiotusentals operationer – även allvarligare ingrepp som canceroperationer eller hjärtoperationer – fått ställas in eller skjutas fram under pandemin. För många av dessa patienter kan vårdbehovet därför vara större idag än då deras ursprungliga operation var inplanerad.

Många svenska politiker talar om upprustning. Men nu handlar det om försvaret. Det verkar som att regering och riksdag har glömt bort pandemins offer och personalens uppoffringar. Sanningen är att de verkligt stora behoven av upprustning och utbyggnad finns inom sjukvård och äldreomsorg.

För varje extra krona som nu går till försvaret måste det satsas tre kronor extra på sjukvård och omsorger – i region och kommun.
Pengarna ska komma från staten – nej till vinster i välfärden.

■ Fler bostäder via snabbare handläggning och större byggprojekt

Inte bara i centralorten utan även i Sävar, Holmsund, Obbola och Hörnefors

Bostadsbristen i Umeå är ett allvarligt problem. För att enbart klara befolkningstillväxten krävs att det byggs ca 850 bostäder per år. Idag byggs ca 400 bostäder årligen. Under en längre tid har olika fastighetsägare tillåtits att ”dutta” ut några få bostäder än här, än där. Inte sällan till priset av att grönområden byggts bort. Nu vill Balticgruppen bygga en gräddhylla på Hamrinsberget – ett grönområde som borde vara fredat.

Arbetarpartiet anser att kommunen, omedelbart, måste sjösätta några större bostadsprojekt. Några exempel:

Röbäcksliden: 1000 bostäder kan tillskapas genom att Röbäck ”byggs ihop” med Skravelsjö. Området har planerats sedan 2017. Men S och MP har släpat fötterna efter sig.
Tegelbruksberget: Ett nytt bostadsområde här kan dra nytta av befintlig service vid Strömpilen. Dessutom kan området försörjas av befintlig lokaltrafik. Vissa påstår att ett sådant bostadsområde skulle inkräkta på Grössjöns naturreservat. Detta är en ren lögn och visas av översiktsplanen!
I20-området: En utmärkt start för detta projekt vore närmast Ersboda – i ”triangeln” mellan Norra Länken och gamla E4:an. De boende skulle bland annat kunna nyttja befintlig service på Ersboda handelsområde.
Utanför centralorten: Bostäder måste även planeras i kommundelar som Sävar, Holmsund, Obbola och Hörnefors samt i stadsnära byar.

Befolkningstillväxten utanför centralorten måste ske varsamt så att utbyggnaden av service – i form av skolor, förskolor, vårdcentraler, VA – hinns med.

■ Grön industriell produktion

Arbetarpartiet har argumenterat för investeringar i grön industriell produktion sedan 2010. Vi har försökt visa hur industriproduktionen både kan skapa jobb och bidra till att slå vakt om klimat och miljö.

Till vår stora glädje ser vi nu en återindustrialisering av norra Sverige just i form av grön industriell produktion. Vi syftar på Northvolts batterifabrik i Skellefteå och satsningarna på fossilfri stålproduktion i Luleå och Boden. Vi anser att dessa väldiga investeringar bekräftar att vi har varit rätt ute.

Umeå kommun missade tåget när det gällde batterifabriken. Men Umeå kan fortfarande bli en del av denna positiva utveckling. Här finns två universitet med forskningsresurser. I kranskommunerna finns ett unikt skogstekniskt kluster.
Med ett beslutsamt kommunalt styre kan Umeå-regionen bli en aktiv del av denna, för framtiden så viktiga, utveckling när det gäller jobb, miljö och klimat.

Håller du med oss?

1. Bli medlem i Arbetarpartiet – hjälp oss bekämpa orättvisor även de 1460 dagarna mellan valen. Klicka här.

2. Rösta på Arbetarpartiet i valen till Umeå kommunfullmäktige och Region Västerbotten – oavsett vilket parti du röstar på i valet till riksdagen.

3. Ge oss ett valbidrag! Vi har inte miljonstöden som riksdagspartierna utan är beroende av stöd från våra sympatisörer och väljare.
Swish 123 504 71 05
Bankgiro 5238-6786