Nästa år ska 3,4 miljoner löntagare få nya löneavtal. Avtalsrörelsen är löntagarnas möjlighet att ta revansch – dels för de stora reallönesänkningar som det förra avtalet resulterade i, dels för den budget som just lagts av regeringen + SD och som gynnar de redan rika.

Fackens lönekrav ligger på 4,2 procent på ett år – något som arbetsgivarna anser är alldeles för mycket. Men på detta lönekrav finns ingen prutmån – om löntagarna ska kunna återta något av vad man förlorat under en rad år.

Fackföreningarna som stod bakom kraven var IF Metall, Livsmedelsarbetarförbundet, GS-facket, Unionen och Sveriges Ingenjörer.
– Svensk industri har stärkt sin konkurrenskraft på senare år och vinstandelen är historiskt hög. Det gör det motiverat att fortsätta med den högre löneökningstakt som vi växlade upp till i förra avtalsrörelsen, kommenterade IF Metalls ordförande Marie Nilsson kraven i tidningen Arbetet (4/11).

Utöver löneökningarna har facken även krävt en särskild låglönesatsning som ska omfatta ungefär en halv miljon LO-medlemmar samt att pengar sätts av till arbetstidsförkortningar. Ett annat viktigt krav är att så kallad mertid ska betalas som övertid. Mertid kallas det när en deltidsanställd jobbar mer än vad som anges i personens anställningsavtal. Idag får den deltidsanställde betalt för mertiden enligt sin ordinarie lön. Det är först när man jobbar mer än heltid som den väsentligt högre övertidsersättningen betalas ut. Genom att även mertid ska ge rätt till full övertidsersättning hoppas facket kunna minska arbetsgivares utnyttjande av deltidsanställningar.

Transport är kritiska

Styrelsen för LO har rekommenderat sina 13 medlemsförbund att ställa sig bakom de 4,2 procent i löneökningar som industrifacken kommit överens om. Transportarbetareförbundets representant i LO-styrelsen reserverade sig dock mot beslutet.
– Jag tycker att 4,2 procent är ett alldeles för lågt bud om man jämför med vad utfallet brukar bli när Facken inom industrin och Industriarbetsgivarna kommit överens, sa Tommy Wreeth, ordförande i Transport, till tidningen Transportarbetaren (4/11).
– Jag reserverade mig i LO-styrelsen eftersom jag inte tror att det här är bra för några LO-medlemmar utanför Industriavtalet, fortsatte Tommy Wreeth. Vi har inte någon större löneglidning utan får nöja oss med vad vi får i riksavtalen.

Arbetsgivarna starkt kritiska

Företrädare för arbetsgivarorganisationerna inom industrin säger sig känna ”en stor oro” över industrifackens krav. Arbetsgivarna håller inte med om att svensk industri har stärkt sin konkurrenskraft och ökat produktiviteten.
– Facket kommer med ett lönekrav som, om det skulle bli verklighet, skulle innebära den högsta löneökningsnivån sedan Industriavtalet kom till för snart 30 år sedan, menade Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin i en kommentar till tidningen Näringslivet (4/11).

Kommentar: Under tioårsperioden 2013-2022 ökade lönerna med i snitt med ca 2 procent per år. Detta var en historiskt låg nivå. De senaste årens inflation, med stora prisökningar och räntehöjningar, har inneburit att dessa tio år av löneökningar har raderats ut. Reallönerna, det vill säga hur mycket man får ut för sin lön, är idag nere på samma nivå som 2013 (Ekonomifakta)! Det känns i plånböckerna för hundratusentals löntagare i Sverige – i synnerhet för de lågavlönade.

Pengar finns till löneökningar

Även Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf säger sig oroas av fackens krav:
”När vi har kontakt med våra medlemsföretag så framhåller de en helt annan bild. Industrin har drabbats hårt av stigande priser och höga räntor” (Tidningen Näringslivet, 4/11).

Kommentar: Svenska storföretag och banker har gjort rekordvinster de senaste åren. Vinsten för de 30 bolag vars aktier köps och säljs mest på Stockholmsbörsen (OMXS30) uppgick till 533 miljarder under 2023. I år väntas vinsterna stiga med 6,6 procent till 568 miljarder! Detta enligt nyhetsbyrån Finwire. Låt oss titta enbart på Volvokoncernen. Denna gjorde en vinst på hela 49,9 miljarder kr under 2023. Detta var en 50-procentig ökning av vinsten jämfört med 2022. Av rekordvinsten delades hela 36,6 miljarder ut till aktieägarna – även detta ett rekord.

Kamp för höjda reallöner krävs

Mot denna bakgrund hade facken kunnat ställa ännu högre lönekrav. Attityden från arbetsgivarna visar att det kan komma att krävas stridsåtgärder för att få igenom även de krav som facken nu har ställt. Men det finns ett brett stöd för de fackföreningar som tar strid. IF Metalls konflikt med Tesla involverar idag 15 fackföreningar i fyra länder. Och vårens strejk inom vården väckte en enorm sympati i hela samhället.

Löntagarnas levnadsstandard påverkas inte bara av lönen. Den påverkas även av de prioriteringar som regeringen + SD har gjort i sin budget för nästa år. Denna innehåller skattesänkningar på 27 miljarder varav 14 går rakt ned i fickorna på den femtedel av svenskarna som redan tjänar mest. Facken måste ta hänsyn till detta och varsla om strejk om så skulle behövas.